måndag 16 mars 2009

2004 Castello di Fonterutoli

I våras blev jag svårt charmad av 2004 Castello di Fonterutoli på en munskänksprovning. Såpass svårt att jag jag köpte några flaskor trots att priset låg betydligt över vad jag normalt är villig att betala för ett Chianti-vin. Att bloggosfären var fylld av lovord gjorde nog sitt till. Eftersom jag vid första kontakten fann vinet lite väl ungdomligt och burdust beslöt jag mig för att vänta ett tag med första flaskan.

Vinet är mycket mörkrött i färgen med en del ungdomligt blåa inslag. Doften är precis så intensiv som jag minns den från i våras men kanske lite mer sammanhållen. De rostade faten dominerar till en början. Normalt är en så utpräglad fatdoft inte riktigt min grej men här funkar det onekligen. Rostat kaffe och choklad. Sedan kommer frukten. Massor av mörk frukt med druvtypiska körsbär som det tydligaste inslaget. Och så då massor av mörk, lite bitter choklad. Jag älskar körsbärspralinen i Alladinasken så detta går hem.

Smaken är fyllig och fruktpackad. På något sätt känns det som att här får man hela paketet på en gång i en massiv smakupplevelse. Körsbärskaffechoklad med lite kärnbitterhet mot slutet. Den friska syran och relativt hög alkohol ger lång och rätt storslagen final.

Väldigt charmigt, väldigt gott men jag blir inte riktigt berörd. För mig är detta ett Madonna-vin. Kompetent, välgjort och väldigt underhållande men också tillrättalagt och inget som lämnar några stora minnen efter sig, inget som berör eller berättar en spännande historia för mig. Jag gissar att detta är vad som brukar kallas för den internationella stilen. Mer digitalt än analogt om man så vill.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Ett bättre rött i samma prisklass enligt dig kan vara?

P.

Ingvar Johansson sa...

En väldigt bra och mycket berättigad fråga som sätter mig ordentligt på pottkanten. Personer som har betydligt bättre koll på läget än vad jag har menar att 04:an är det bästa vinet under 300 spänn i SB's sortiment. Jag ifrågasätter heller inte vinets kvaliteer. För min del handlar det om mer om upplevelsen som jag inte tycker är så värst spännande. Det är för perfekt, för slimmat och tillrättalagt. Jag är också starkt påverkad av vår resan i Slovenien och Friuli där vi druckit massor av viner i den andra änden av skalan med betydligt mera spännande smakspektra. Så jag skulle nog gärna lägga till några tior och köpa Movias 2001 Veliko eller något från Sutor eller Simcic. Inte nödvändigtvis bättre viner men mera i linje med min smak.